På Fresenius Medical Care vill vi ta hand om alla aspekter av dialysbehandlingen för våra patienter och vårdpersonalen som tar hand om dem vet att kärlaccessen är patientens livlina.

Det finns flera typer av access-katetrar. Några är tillfälliga, andra permanenta.

Tillfälliga accesser är böjliga och ihåliga rör som delvis ligger utanför kroppen. De inkluderar följande typer av katetrar:

• Under nyckelbenet. Den kan vara tillfällig eller permanent och placeras i nyckelbensvenen, precis under nyckelbenet.
• Inre halsven. Denna kateter placeras i den stora venen i halsen. Den används bara tillfälligt i några veckor till dess att en permanent access placeras.
• Lår. Detta är en tillfällig kateter som placeras i den stora venen i ljumsken. Den används endast när en person befinner sig på sjukhus.

De vanligaste permanenta accesserna för patienter som genomgår kronisk HD är arteriovenös fistel (AVF) och graft.

En fistel formas under huden genom att man syr ihop en ven med en artär. Detta ökar mängden blod som flödar genom venen och gör att venen blir större. Efter operationen behöver fisteln tid för att bli stark och tillräckligt stor för att en nål ska kunna sättas in. Detta kallas mognande och tar i allmänhet 4 till 6 veckor.

En graft skapas under huden genom att man syr ihop en ven och en artär med syntetiskt material. Efter operationen kan det ta ca tre till fyra veckor innan svullnaden över graften går ner så att graften kan användas för dialys. Både AV-fistel och graft skapas av en läkare och och sker i en operationssal.

Att ha god access är en viktig faktor för patientens välbefinnande. Vårdpersonal är överens om att den bästa typen av kärlaccess är en arteriovenös fistel (AVF) anlagd med hjälp av patientens egna blodkärl. Jämfört med katetrar och arteriovenösa grafter uppvisar sådana arteriovenösa fistlar betydligt lägre komplikationsgrad (såsom infektion och koagulation), längre öppenhet, färre sjukhusvistelser och lägre patientdödlighet.

För att förlänga accessens hållbarhet är det viktigt att ha ett tvärvetenskapligt arbetssätt som involverar sjuksköterskor, njurspecialister, kirurger för kärlaccess och radiologer som kan övervaka och upprätthålla kärlaccess.