Ett sätt att komma in i kroppen. Access till blodomloppet för hemodialys fås genom fistlar, grafter osv. Access till bukhålan för peritonealdialys sker genom en kateter.

Som utvecklas snabbt, kortvarig.

Plötslig och allvarlig minskning av njurfunktionen som är kortvarig.

Anafylaxi eller en anafylaktisk reaktion är en omedelbar, allvarlig reaktion mot en substans som en person är allergisk emot. Reaktionen kan ge symtom såsom hudutslag, klåda eller andningssvårigheter. Reaktionen kan utvecklas till en anafylaktisk chock, vilket kan resultera i  livshotande konsekvenser, till exempel blodtrycksfall, hjärtarrytmier eller hjärtstopp, kramper i andningsvägarna och svullnad i halsen.

En brist på det syrebärande hemoglobinet, ofta följt av ett minskat antal cirkulerande röda blodkroppar, Vanligt hos dialyspatienter på grund av minskad produktion av röda blodkroppar samt blodförlust under behandlingen. De viktigaste symptomen är svaghet, trötthet, andfåddhet vid ansträngning, blekhet och låg motståndskraft mot infektioner.

Läkemedel som används för att döda bakterier och bekämpa infektioner.

Läkemedel som sänker blodtrycket.

Läkemedel som försenar eller hindrar blodet att levrar sig, som till exempel heparin.

Ett kemiskt medel som hämmar eller förhindrar tillväxt och reproduktion av bakterier. Det dödar dem inte nödvändigtvis som ett desinfektionsmedel skulle göra.

Ett blodkärl som transporterar blod bort från hjärtat till andra delar av kroppen.

En slang som transporterar bort blod från kroppen till den konstgjorda njuren.

Åderförkalkning.

En form av dialys som använder en APD-maskin för att automatiskt injicera och tömma ut dialysat från bukhålan flera gånger under natten medan patienten sover.

Ämnen som bildas från nedbrytning av protein i kosten och från normal muskelvävnad.

Se "dialysat".

Encelliga organismer som kan reproducera sig mycket snabbt. De finns överallt. Vissa är ofarliga, andra är kända för att orsaka infektionssjukdomar.

Regim baserad på njursviktpatientens individuella behov för att återställa den fysiska balansen.

Små körtlar belägna i halsen som producerar ett hormon som reglerar nivåerna av kalcium och fosfor i blodet.

Den hastigheten med vilken patientens blod pumpas genom den konstgjorda njuren vid dialys.

Mätning av vissa kemiska ämnen i blodet.

Trycket som blodet åstadkommer på blodkärlsväggarna. Det uttrycks med två siffror, till exempel 120/80. Det systoliska (högre) värdet är trycket vid hjärtats sammandragning. Det diastoliska (lägre) värdet är trycket när hjärtat är i vila.

En pump som förflyttar blod från patientens access genom blodslangarna till en konstgjord njure och tillbaka till patienten utan att skada de röda blodkropparna.

Ljud som produceras när blodet flödar genom en graft, fistel eller shunt.

Den del av kroppen mellan bäckenet och brösthålan som innehåller de inre organen.

Utrymme som omger bukorganen, beläget innanför magmusklerna.

Kombination av avfallsprodukter (kväve och urea) i blodet vanligtvis utsöndrade av njurarna.

Hastighet med vilken avfallsprodukter i blodet tas bort genom dialys. Uttrycks i milliliter/minut.

Ett medel som dödar de flesta mikroorganismer (bakterier, virus) det kommer i kontakt med.

Att rengöra kroppen från oönskade gifter, avfallsprodukter och överflödig vätska genom att filtrera bort dem från blodet genom ett halvgenomträngligt membran.

Lösning som innehåller vatten och kemiska ämnen (elektrolyter) som passerar genom den konstgjorda njuren för att ta bort överflödig vätska och avfallsprodukter från blodet, även kallad "bad."

Se "konstgjord njure".

AEn maskin som styr och övervakar funktionen av den konstgjorda njuren (dialysator). Kallas även "hemodialysmaskin”.

Passage av partiklar från ett område med hög koncentration till en lösning med låg koncentration, resulterande i en jämn utspridning av partiklar.

Kirurgisk förbindelse mellan en artär och en ven så att venen utvidgas på grund av flödet av artärblod. En fistel är en typ av access som även benämns ”arteriovenös fistel.

Hastighet med vilken dialysat flödar genom dialysatorn.

Läkemedel som binds med fosfor från kosten så att den kan elimineras från kroppen. Hjälper till att hålla kalcium och fosfor i balans hos dialyspatienter.

Ett ämne som är nödvändigt för normala kroppsfunktioner, särskilt benbildning.

Inflammation i njurens filter (glomeruli).

Kirurgisk placering av material mellan en artär och en ven för att skapa en access till blodomloppet för hemodialys. Graft syftar också på en transplanterad njure.

Material som endast tillåter vätskor och små partiklar att flöda igenom.

Proportionen av blodvolymen som upptas av röda blodkroppar.

Borttagning av överflödig vätska och avfallsprodukter genom att låta blod passera genom en konstgjord njure.

Se "konstgjord njure".

Rött protein i de röda blodkropparna, vilket transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader.

Ett antikoagulationsmedel som ges vid hemodialys för att minska koagulationstiden så att blod inte levras i slangarna eller i dialysatorn.

Inflammation i levern orsakad av virus, bakterier, gifter eller läkemedel.

Substans som indikerar infektion med hepatit B. Test för denna antigen utförs ofta på sjukvårdspersonal och patienter.

HD-terapisystem speciellt utformat för att optimera skyddet för hjärta och kärl.

Ett tillstånd där kroppen är överbelastad med vätska, vilket gör att hjärtat pumpar mindre effektivt. Hjärtsvikt kan leda till att vätska ansamlas i lungorna.

Högt blodtryck.

Lågt blodtryck.

Känslan av att vara nära att kräkas.

Typ av läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. Ges till mottagare av transplantat för att förhindra bortstötning av den transplanterade njuren.

Kroppen invaderas av sjukdomsframkallande organismer och vävnadernas reaktion på deras närvaro.

Lokal värme, rodnad, svullnad och smärta, vanligen som ett resultat av infektion eller irritation.

Inuti en ven.

Ämne som finns i kroppen. Viktigt för tillväxt och skelettbildning, blodkoagulation, nervernas och musklernas funktion samt för aktivering av vissa enzymer.

Ett ämne som behövs för normal funktion av muskler och celler och för underhåll av celler.

Något som har samband med hjärtat.

Ett böjligt, ihåligt rör genom vilket vätskor kommer in i eller lämnar kroppen. En kateter implanteras i buken för peritonealdialys.

Processen då blod levras.

Typ av mat som lätt används av kroppen för att få energi.

En filtreringsenhet som används i en dialysmaskin för att ta bort överflödig vätska och avfallsprodukter från kroppen. Även kallad "dialysator" eller "dialysfilter”.

Att låta mikroorganismer komma i kontakt med ett sterilt område och göra det osterilt och därigenom skapa risk för infektion.

En form av dialys vid vilken dialysat töms in i och ut ur bukhålan med hjälp av tyngdlagen flera gånger om dagen.

Ofrivilliga muskelsammandragningar och muskelavslappningar.

Test av blod och vävnader för att kontrollera kompatibilitet för njurtransplantation mellan donatorns njure och patienten.

Ett av de många avfallsprodukter i blodet som produceras genom normal nedbrytning av vävnader och som avlägsnas av njurarna eller genom dialys hos patienter med njursvikt.

Skada på njurarna som inte kan gå tillbaka. Vanligtvis fortskridande till sin natur.

Clearance x tid/volym. Mått som indikerar hur väl avfallsprodukter har avlägsnats genom dialysbehandling.

Tunt lager av vävnad eller material, vanligtvis ett yttre lager eller en beläggning på organ eller grupper av organ.

Fysiska och kemiska förändringar som sker i kroppen för att producera energi.

Oorganiska ämnen som är nödvändiga för normal kroppsfunktion, men giftiga i höga koncentrationer.

Elektronisk enhet som används för att övervaka, påminna eller varna. Övervakar patienter under deras behandlingar eller kontrollerar behandlingarnas lämplighet över tiden.

Ämne som finns i kroppen och som hjälper till att reglera kroppens vätskeinnehåll.

Kirurgisk borttagning av njuren.

Läkare som är specialist på njursjukdomar.

Njurens mikroskopiska filtreringsenhet som upprätthåller kroppens kemiska balans. Det finns ca en miljon nefroner i varje frisk njure.

Alla nervsjukdomar.

Två bönformade organ belägna i bukhålans bakre del, en på varje sida om ryggraden. Njurarna upprätthåller kroppens kemiska balans genom att utsöndra avfallsprodukter och överflödig vätska i form av urin.

Svullnad på grund av ansamling av överflödig vätska i vävnaderna. Tydligast i vrister, händer och ansikte. Inträffar hos dialyspatienter som resultat av intag av överflödig vätska eller minskad ultrafiltrering.

Mikrobiologiskt prov som tas från en plats för att identifiera den specifika organism som orsakar en infektion.

Förflyttning av vätska genom ett halvgenomträngligt membran för att uppnå jämn koncentration på bägge sidor av membranet.

Tillfälle när extra vätska i kroppen orsakar ödem, andningssvårigheter eller extra påfrestning på hjärtat.

Hjärtat slår oregelbundet.

Kirurgiskt avlägsnande av bisköldkörtlarna, vanligtvis en del av behandlingen för hyperparatyroidism.

Processen då använt dialysat mots ut mot ny lösning vid peritonealdialys.

Ett böjligt, ihåligt rör genom vilket vätskor kommer in i eller lämnar kroppen. En kateter opereras in i buken för peritonealdialys.

Inflammation i perikardiet, den säckliknande struktur som omger hjärtat.

En form av dialys vid vilken bukhålans avgränsning, bukhinnan, fungerar som ett naturligt filter.

Slätt, halvgenomträngligt membran som täcker bukorganen och avgränsar bukhålan.

Infektion i bukhålan som omedelbart måste behandlas av läkare.

Ärftlig sjukdom som inbegriper tillväxt av cystor i njurvävnaden.

Grupp av livsnödvändiga kväveinnehållande ämnen som finns i kroppen.

Klåda.

Pulserande känsla i artärerna i takt med hjärtslagen.

Som avser njurarna.

Typ av blodkropp innehållande hemoglobin som transporterar syre till vävnaderna.

Helt fri från levande mikroorganismer.

Pulsering (vibration eller surr) som känns över graften eller fisteln.

Stadium av njurskada som kräver dialys eller njurtransplantation för att uppehålla livet. En annan term för uremi.

Tidsperiod då dialysvätskan befinner sig i bukhålan under peritonealdialys.

En dialyspatients vikt när överflödig vätska har tagits bort. Även benämnt "idealvikt".

Avfallsämne eller giftigt ämne i blodet.

Process som används för att ta bort överflödig vätska från blodet under dialys.

Den huvudsakliga nedbrytningsprodukten från proteinmetabolism. Det är den kemiska formen i vilken oönskat kväve utsöndras från kroppen.

Ansamling av avfallsprodukter i blodet på grund av njurarnas oförmåga att utsöndra dem.

Urea reduction ratio. Procenttal baserat på hur mycket blod-urea-kväve (BUN) som togs bort vid dialysbehandling. Indikerar hur effektivt urea och andra avfallsprodukter har tagits bort.

Området där nålarna kommer in eller går ut genom accessen. Även där en kateter för peritonealdialys eller kateter under nyckelbenet går ut genom huden.

Som avser blodkärlen.

Matchning av blodkropparna hos en potentiell mottagare av transplantation mot donatorer.

Blodkärl som transporterar blod från kroppens olika delar tillbaka till hjärtat.

Som avser venerna och flödet av blod till hjärtat.

Slang som transporterar blod från dialysmaskinen tillbaka till kroppen.

Typ av blodkropp som bekämpar infektion i kroppen.