Ibland har njurarna, på grund av sjukdom eller fysisk skada, inte längre förmåga att upprätthålla livsviktiga funktioner.

När njurarna inte längre har förmåga att ta bort överflödigt vatten och avfallsprodukter från blodet kan de orsaka ett allmänt obehag eller ge upphov till några specifika symptom.

Några av symptomen på njursvikt är:

• Extrem trötthet
• Illamående och kräkningar
• Andfåddhet
• Insomningssvårigheter
• Svullnad av ansikte, händer och fötter
• Aptitlöshet
• Klåda
• Högt blodtryck (hypertoni)

Vissa symptom och tecken beror på ökningen av avfallsprodukter i blodet och ett överskott av vätska, vilket är skadligt för kroppen. Ansamlingen av dessa ämnen kallas uremi.

Dessa symptom kan diagnostiseras som njursvikt eller njursjukdom.

Det finns flera termer som beskriver njursjukdom, t.ex. akut njursvikt (ARF) och kronisk njursvikt (CRF). Förstadiet till den terminala uremin kallas för tidig eller måttlig uremi".

Akut njursjukdom är en plötslig, allvarlig försämring eller en tillfällig förlust av njurfunktionen. Akut njursjukdom kan orsakas av en allvarlig infektion, stor brännskada, kemisk förgiftning eller läkemedelsöverdos, en olycka eller ett stort kirurgiskt ingrepp som leder till njursvikt.
Detta tillstånd är reversibelt och när orsaken till problemet försvinner börjar njurarna fungera normalt igen. Personer som har denna typ av problem behöver bara dialys under en begränsad tidsperiod, tills de återfår sin normala njurfunktion.

Kronisk njursjukdom är när en person lider av gradvis och vanligtvis permanent förlust av njurfunktionen. Detta sker successivt, vanligtvis över många månader eller till och med år. Tyvärr kan inte kronisk njursvikt gå tillbaka eller botas. Det finns olika stadier beroende på hur långt sjukdomen avancerat. Graden av njursvikt bestäms med hjälp av urin- och blodprov.

Vissa personer med kronisk njursvikt kan ha kvar gifter (avfallsprodukter) i blodet även om de kan urinera.
Mängden avfallsprodukter i urinen är i detta fall låg, medan mängden gifter i blodet ökar kontinuerligt.
Detta är orsaken till att du vid övervakning av kronisk pre-uremi periodvis kan bli ombedd att samla in din urin under en 24-timmarsperiod och genomgå blodprovstagningar.

Din läkare undersöker resultaten av dessa prover och ägnar särskild uppmärksamhet åt värdena på kreatinin, urea och kreatininclearance.

Resultaten gör det möjligt för din njurspecialist att uppskatta hur stor njurfunktion du har kvar och bättre  bestämma om och när du behöver börja med dialys. Njursjukdomar utvecklas stegvis och kan stanna kvar i det tidiga stadiet i många år utan att uppvisa några symptom.

Du kanske märker symptomen på sjukdomen först när njuren slutar fungera.

Därför är det viktigt att ha en njurspecialist som sätter in och övervakar din behandlig flera år före sjukdomens slutstadium.

Det finns många sjukdomar som direkt eller indirekt kan orsaka kronisk njursvikt.

De två huvudorsakerna är diabetes och högt blodtryck.

Andra orsaker till njursjukdom är:

• Glomerulinefrit (njurinflammation)
• Ateroskleros (åderförklalkning)
• Medfödda missbildningar i urinvägarna
• Hinder i urinvägarna
• Läkemedel
• Njursjukdom orsakad av cystnjurar
• Infektion
• Njurstenar
• Trauma (fysisk skada)